Ordinarie arbetstid och jourtid
Arbetstidslagen talar om ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar i veckan i genomsnitt under fyra veckor. Lagen tillåter utöver det en jourtid på högst 48 timmar under fyra veckor. Jour är när arbetstagaren ska finnas på arbetsplatsen beredd att arbeta. Övertid är arbetad tid utöver ordinarie arbetstid och jourtid, högst 48 timmar på fyra veckor.
Mertid är arbetad tid utöver ordinarie arbetstid och jourtid för deltidsanställda, högst 200 timmar per år. Pauser i arbetet ingår i den ordinarie arbetstiden, raster ingår inte. Under rast får arbetstagaren lämna arbetsplatsen.
Arbetstidslagen är dispositiv. Parterna kan komma överens om längre ordinarie arbetstid eller att öka övertidsuttaget. Men reglerna får inte vara sämre än EU-direktivet om arbetstid. Det har lett till ändringar i den gamla arbetstidslagen.
Semesterlagen
Arbetstagare har rätt till minst fem veckors semester, 25 semesterdagar per år. Om man börjat anställningen före 1 september har man rätt till (delvis obetald) semester under första anställningsåret. Arbetstagaren har rätt till minst fyra veckors sammanhängande semester under juni-augusti. Arbetstagaren har rätt att spara en semestervecka per år i högst fem år. Det femte året har han rätt att ta ut tio veckor som sammanhängande semester. Om det finns kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla om förläggningen av semestern med facket.
Föräldraledighetslagen
Tillsammans har föräldrar rätt till högst 480 dagars föräldrapenning med anledning av ett barns födelse, hälften av dagarna var. Av de 480 dagarna har pappan har rätt till minst två månaders ledighet. De månaderna går inte att överlåta till mamman. Rätten till hel ledighet varar fram tills barnet är 18 månader. Rätten till deltids ledighet varar tills barnet fyller åtta år. Föräldrapenning kan tas ut från sextionde dagen före födelsen.
Lagen ger också rätt till hel mammaledighet sju veckor före och sju veckor efter förlossning, varav två veckor vid förlossningen är obligatoriskt.
Arbetsgivaren får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare med anledning av föräldraledighet. Och det är arbetsgivaren som måste bevisa att det inte skett.
Studieledighetslagen
Alla arbetstagare har rätt att ta ledigt för att studera, utan betalning från arbetsgivaren. Man får studera vad man vill (inte hobbyverksamhet), på heltid eller deltid, och hur länge som helst. Arbetstagaren ska ha varit anställd minst ett halvår i sträck, eller minst tolv månader under de senaste två åren för att ha den har rätten till studieledigt.
Arbetsgivaren kan skjuta upp studieledigheten. Om det finns kollektivavtal är fristen högst sex månader. Om det är en kort utbildning på högst en vecka, eller en facklig utbildning kan arbetsgivaren endast skjuta upp ledigheten i fjorton dagar. När arbetstagaren kommer tillbaka efter studier har han eller hon rätt till samma lön och övriga villkor som sina kollegor. Fackföreningen har tolkningsföreträde på reglerna i studieledighetslagen.
Invandrare har rätt till ledighet på arbetstid för att få kommunal svenskundervisning. Avtal att avstå från denna rätt är ogiltiga. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön under studietiden. Den lediga arbetstiden är bland annat semestergrundande.