Höga vinster och stark konkurrenskraft
Lönebildningen i Sverige hanteras av parterna, alltså fack och arbetsgivare. Vår lönebildningsmodell är framgångsrik.Sverige har mindre löneskillnader och har sedan slutet av 1990-talet haft en starkare utveckling av reallönerna än de i flesta jämförbara länder. Med reallöner menas den del av löneökningen som blir kvar när man drar bort prisökningarna (inflationen) och som ger ökad köpkraft.
Under våren kommer en ny och stor avtalsrörelse genomföras. Över 500 centrala kollektivavtal ska förhandlas. Drygt 3,4 miljoner löntagare i privat och offentlig sektor berörs.
I avtalsrörelsen 2023 växlade LO kraftigt upp lönekraven. Resultatet blev de högsta löneökningarna på över 15 år. Nu fortsätter vi på samma spår. Vi ställer också särskilda krav på att höja lönerna för arbetare med låga löner.
Våra lönekrav bygger på att vinsterna har varit höga de senaste åren. Samtidigt har Sveriges internationella konkurrenskraft fortsatt att stärkas. Detta betyder sammantaget att vi kan kräva högre löneökningar utan att det hotar inflationen eller konkurrenskraften.
Våra lönekrav möter kritik från arbetsgivarorganisationer. De menar att det går trögt för svensk ekonomi och att många företag har det tufft. Men vi anser att det är företagens vinster snarare än lönerna som bör anpassas efter normala konjunktursvängningar. Dessutom pekar de flesta bedömare, inklusive LO, på att ekonomin kommer att förbättras under 2025.
I nedanstående kapitel förklarar vi argumenten bakom LOs lönekrav:
Hur fungerar en avtalsrörelse?
LOs krav i avtalsrörelsen 2025
Folder om avtalsrörelsen (LO-distribution)
Tiill startsidan Avtalsrörelsen 2025 - fakta och argument