LO fakta - alla fakta
-
EUs nya grundlag Förslaget och fackliga kommentarer
Debatten om ett nytt fördrag för EU har varit intensiv under flera år och kommer förhoppningsvis att fortsätta att vara det era år och kommer förhoppningsvis att fortsätta att vara det fram till ett eventuellt antagande. I den här skriften, som LO har tagit fram i samarbete med förbunden, beskrivs dels huvuddragen i förslaget till ett nytt fördrag, dels vad som har hänt med de idéer som LO har fört fram. Beskrivningen ska ge en sammanfattande bild av förslagets uppbyggnad och innehåll. Avsikten är framför allt att försöka få fram var och på vilket sätt det skiljer sig från de nuvarande fördragstexterna, de som idag avgör vad EU kan besluta om.
-
LOs yttrande över Departementspromemorian Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (Ds 2004:52)
LO har inbjudits att lämna synpunkter på rubricerade PM om ett byte från EUs nuvarande EG- och unionsfördrag till det s k Konstitutionella fördraget. Sammanfattningsvis rekommenderar LO ett sådant byte sett ur en facklig utgångspunkt. Vi kan även se fördelar med det föreslagna nya fördraget ur demokratisk synpunkt.
-
Ett arbetsliv för alla
Ett arbetsliv för alla. Översikt av LOs förslag på politik för full sysselsättning.
-
Facklig feminism
Facklig feminism är ett sätt att se världen. Människors villkor bestäms inte bara av förhållanden i arbetslivet. Klasstillhörigheten kan inte ensam förklara att människors villkor är så olika. Ytterligare dimensioner måste till. Relationen till familjelivet och samhällets krav på kvinnors och mäns olika roller spelar också in. Kvinnor förutsätts ta huvudansvar för barnen och utföra obetalt arbete i hemmet. Det försvagar positionen i arbetslivet. Män å andra sidan förutsätts vara familjeförsörjare och familjesituationen ska inte få påverka arbetet. Samhället skiktas så också utifrån kön. Å ena sidan skiljs kvinnor och män åt i olika yrken, utbildningar och sektorer i samhället. Å andra sidan så värderas det män gör högre än det kvinnor gör.
-
Arbetets museum - kalendarium mars-maj 2005
Kalendarium för Arbetets museum mars-maj 2005
-
Löner i kommun och landsting
Arbetare inom kommun och landsting har bland de absolut lägsta lönerna som förekommer på svensk arbetsmarknad. Löneutveckling de senaste åren har dessutom varit mycket svag och de har halkat efter andra grupper av anställda än mer. Medellönen för arbetare i kommun och landsting var 16.300 kronor i månaden år 2003. För tjänstemän var medellönen 22.900 kronor, det vill säga 6.600 kronor eller 41 procent högre än för arbetare.
-
Ohälsans trappa - OH-bilder
Ohälsans trappa - OH-bilder.
-
Solidaritetsaffisch i svartvitt
Här finns en affisch i A3-storlek med text om insamling till I-fonden för att hjälpa till att bygga upp katastrofdrabbade områden. Texten är skriven av Wanja Lundby-Wedin och Lena Hjelm-Wallén. Affischen är i svartvitt och i storlek A3 men kan också skrivas ut i A4-storlek.
-
Affisch för solidaritet
Här finns en affisch i A3-storlek med text om insamling till I-fonden för att hjälpa till att bygga upp katastrofdrabbade områden. Texten är skriven av Wanja Lundby-Wedin och Lena Hjelm-Wallén. Affischen är i färg och i storlek A3 men kan också skrivas ut i A4-storlek.
-
Integration 2004 - OH-bilder
Alla diagram och alla tablåer från rapporten Integration 2004 som OH-bilder.
-
Byggentreprenadavdrag
LOs remissvar på Byggentreprenadavdrag samt omvänd skattskydlighet (moms), Ds 2004:43.
-
Lönespridning Arbetare och tjänstemän år 1970-2003
Lönespridningen för arbetare och tjänstemän år 1970-2003.
-
Kollektivavtalet skyddar din lön
Annons: Kollektivavtalet skyddar din lön Just nu pågår en konflikt mellan Byggnadsarbetareförbundet och det lettiska byggnadsföretaget Laval un Partneri Ltd, vid bland annat ett skolbygge i Vaxholm. Företaget vill att de anställda ska jobba för sämre lön och på sämre arbetsvillkor än de som gäller på andra byggföretag i Sverige. Kollektivavtalet mellan fack och arbetsgivare skyddar lönen och arbetsvillkoren. Det skapar lika villkor inom en bransch. De allra flesta arbetsgivare förstår det här och tecknar kollektivavtal. Det gäller svenska såväl som utländska företag i Sverige. Men en del företag försöker skaffa sig fördelar genom lägre löner och otrygghet. De vill ha egna regler, de vägrar att teckna kollektivavtal. För oss är principen självklar. Varje gång någon arbetsgivare försöker smita från kollektivavtalet blir det strid. I Sverige gäller svenska kollektivavtal och svenska löner för alla företag. Sju förbund inom lo kommer därför att varsla om sympatiåtgärder med Byggnadsarbetareförbundet. Syftet är ett enda. Företaget ska teckna ett kollektivavtal lika det som gäller för alla andra byggföretag i Sverige, svenska och utländska.
-
Kronförstärkningen kan bli svår att hantera för Riksbanken
En ytterligare förstärkning av kronan skulle försvaga BNP-tillväxt och sysselsättningsutveckling samt pressa ner den redan låga inflationen. För Riksbanken kan en utveckling med en betydande kronförstärkning och därmed sammanhängande låg inflation bli svår att hantera.
-
Hur vågar dom?
Ersättningarna till företagens ledningar i såväl Sverige som så gott som alla andra länder har ökat kraftigt de senaste decennierna. Dessa ersättningssystem har skapat skandaler som uppmärksammats stort i media. Varför inträffar det företagsskandaler inte bara i ett företag utan i många företag och i flera länder? Skriftställare: Dan Andersson, LOs chefsekonom, Albin Kainelainen, LO-ekonom.
-
Arbetsmarknadspolitiken vid ett vägskäl
Rapporten ar skriven av Dan Andersson, LOs Chefsekonom och Anna-Kirsti Löfgren, LO-ekonom. Hög arbetslöshet kan bero på många saker. Vilken orsak som är den viktiga har betydelse för hur arbetslösheten bäst bekämpas. Konjunkturell arbetslöshet bekämpas bäst genom efterfrågestimulerande ekonomisk politik och genom att till exempel med utbildning förbereda de arbetslösa på konjunkturuppgången. Strukturell arbetslöshet kommer av att arbetskraften inte riktigt passar för de jobb som finns att få.
-
Gränslös ekonomi. 2004
LO-ekonomrapporten ”Gränslös ekonomi” Världsekonomin präglas alltmer av att länder och företag flätas samman genom handel, investeringar, kapitalmarknader och produktion. Utvecklingen kallas ”globalisering”. Den uppfattas idag av allt fler människor, i rika såväl som fattiga länder, som något som inte enbart medför fördelar utan också stora nackdelar. Rapporten "Gränslös ekonomi" av LO-ekonomen Lena Westerlund handlar om förändringarna i världsekonomin under de senaste årtiondena. Finansmarknaderna och villkoren för den ekonomiska politiken står i centrum. Hinder för en ekonomisk politik med syfte att nå full sysselsättning och en jämnare inkomstfördelning tas upp. Rapporten diskuterar också vägar att förändra världsekonomin och vilka reformer som kan bli mest gynnsamma för löntagarna.
-
Kan framtidens välfärd finansieras? LO om LU. 2004
Kan framtidens välfärd finansieras? LO om LU. Långtidsutredningens förslag till åtgärder för finansiering av framtiden välfärdstjänster. Rapporten innehåller också LO-ekonomernas alternativa förslag till finansiering.
-
Inlaga LO om LU
Hur ska framtidens välfärd betalas? LO-ekonomerna om långtidsutredningen och finansieringen av framtidens välfärd.
-
Ohälsans trappa
Ohälsans trappa 2004 är en rapport av Sven Nelander och Ingela Goding. Knappast något annat är så viktigt ur välfärdssynpunkt som människors hälsa, och därför är det också alldeles givet att en beskrivning och analys av hälsotillståndet för olika grupper bör ingå som en mycket central del i LOs välfärdsrapportering. Syftet med den här rapporten är att i första hand belysa de klass- och könsmässiga skillnaderna i hälsa, men också så långt möjligt att se vilka skillnader som fi nns mellan födda i Sverige och födda i andra länder. I syftet ingår som en viktig del även att spegla vilka förändringar som har skett. Har hälsotillståndet förbättrats eller försämrats, och hur har skillnaderna mellan olika grupper förändrats?