LO fakta - alla fakta

I denna skrift utvecklar LO sin åsikt om så kallade fristående skolor inom ramen för den offentligt finansierade skolan. Skriften är ett led i att utveckla en policy för den svenska skolan och är således inte heltäckande. Den är ett inlägg i den aktuella debatten mot bakgrund av den stora ökningen av antalet fristående skolor.

Detta är en sammanställning gjord av Sven Nelander som visar i vilken utsträckning olika grupper av anställda har privata pensionsförsäkringar och vilka belopp det gäller. Vi ser också på vilka förändringar som har skett sedan 1980-talets slut. Siffrorna bygger på LOs fortlöpande bearbetningar av Statistiska Centralbyråns (SCBs) inkomstfördelningsundersökningar.

En rapport om yrkesprogrammen i gymnasieskolan.

Boende och bostadsområde spelar en avgörande roll för barns uppväxt. Boendet är mer avgörande för barnens livsvillkor än för de vuxnas livsvillkor, eftersom barnen rör sig i ett mindre område runt bostaden. Utifrån boendet avgörs ofta kvaliteten på barnomsorg, skola, på möjligheter till fritidsaktiviteter och vilken vänkrets man har. Bostaden kan också antas vara viktigare för barn eftersom de tillbringar mer av sin tid där än vuxna. I rapporten kommer utvecklingen och fördelningen av boendestandard, som trångboddhet och boendeform att analyseras. Analysen kommer också att beröra andra faktorer som spelar en allt viktigare roll vid val och värdering av bostad – nämligen den trygghet man upplever i boendet.

Vår utgångspunkt i den här rapporten är att titta på hur LO-barnen klarar sig i skolsystemet. Vi har valt att dela upp rapporten i två delar. I första delen går vi igenom statistik över hur LO- barnen tar sig genom skolan, vad de får för betyg, går de vidare till gymnasiet och vilken gymnasieutbildning eller högre utbildning. I andra delen har vi valt att göra några nedslag i aktuella skolfrågor som hur barnen trivs i skolan, föräldrars kontakt med skolan , avgifter i skolan, betyg och flickor och pojkar i skolan.

Vår utgångspunkt i den här rapporten är att titta på hur LO-barnen klarar sig i skolsystemet. Vi har valt att dela upp rapporten i två delar. I första delen går vi igenom statistik över hur LO- barnen tar sig genom skolan, vad de får för betyg, går de vidare till gymnasiet och vilken gymnasieutbildning eller högre utbildning. I andra delen har vi valt att göra några nedslag i aktuella skolfrågor som hur barnen trivs i skolan, föräldrars kontakt med skolan , avgifter i skolan, betyg och flickor och pojkar i skolan.

LO-kongressen år 2000 gav uppdraget att ta fram LOs bostadspolitiska program. Programmet skulle formas främst utifrån de sociala förhållandena i boendet. I detta syfte bildades såväl en styrgrupp som en grupp av utredare med representation från LO-förbunden, och som har haft i uppgift att ta fram ett sådant program. Behandlar frågor kring LO och bostadspolitik.

I promemorian föreslås att underhållsstöd vid växelvis boende slopas. Eftersom föräldrarna vid växelvis boende antas dela kostnaderna för barnen lika sker det ingen överföring mellan föräldrarna utan det handlar om en överföring från samhället till föräldrarna. Bakgrunden till att detta stöd idag utgår vid växelvis boende är i stor utsträckning att man har velat stimulera separerade föräldrar att välja denna form av föräldraskap, genom att ge denna grupp i princip samma möjlighet till stöd som andra särlevande föräldrar. Här kan du läsa hela remiss-svaret.

En bra fungerande sjukvård för alla är en viktig del av välfärdspolitiken. De kommunala och landstingskommunala verksamheterna har idag ett brett förtroende hos stora delar av befolkningen. Särskilt visar det sig i att man är nöjd med den skola eller den vård som man själv har fått. Däremot är många oroliga för hur det fungerar i allmänhet. De allra flesta anser att verksamheterna i skolan, vården och omsorgen bör betalas genom skatter och att verksamheterna ska skötas av stat eller kommun. I takt med att det blir fler privata aktörer inom de offentliga verksamheterna finns en oro för att likabehandlingen ska äventyras. Läs hela remiss-svaret här.

Läsa böcker - Hur läsande av böcker har förändrats bland olika grupper av anställda (2004-09-16). De klassmässiga skillnaderna i att läsa böcker har ökat kraftigt bland både kvinnor och män, visar rapporten av Sven Nelander och Ingela Goding som publicerades den 16 september 2004. Medan läsning av böcker har ökat mycket påtagligt bland Sacos medlemmar och bland TCOs kvinnor, har det inte skett någon ökning alls bland LOs medlemmar utan tvärtom en minskning. Den mycket kraftiga ökningen av andelen mäan inom LO som inte alls läser böcker uppmärksammas särskilt - och det konstateras i rapporten att denna förändring har skett i alla åldersgrupper.

Vi har från LOs sida studerat hur kulturvanorna har förändrats sedan början av 1980-talet. Vi har kunnat jämföra tre tidsskeden av mycket olika karaktär, 1980-talet med en stark och växande arbetsmarknad och ökade inkomster för hushållen, första hälften av 1990-talet med en dramatiskt försämrad arbetsmarknad och kraftigt sjunkande realinkomster för flertalet hushåll och därefter återhämtningsperioden under 1990-talets andra del.

Låginkomstfamiljen delar föräldraförsäkringen mest ojämnt, det visar LO-rapporten Mallen princip och praktik, skriven av Anna Fransson och Irene Wennemo. 29 procent av papporna hade tagit ut mindre än två veckors föräldraledighet. Hela 63 procent hade tagit ut mindre än två månader. Bland LO-grupperna hade endast 29 procent tagit ut mer än två månader i föräldraledighet. Bland SACO-grupperna var fördelningen mest jämn, 48 procent hade tagit ut mer än två månades föräldraledighet. Det framgår av en undersökning av föräldraförsäkringen som LO gjort bland familjer med barn mellan ett och sju år.

Ohälsans trappa 2004 är en rapport av Sven Nelander och Ingela Goding. Knappast något annat är så viktigt ur välfärdssynpunkt som människors hälsa, och därför är det också alldeles givet att en beskrivning och analys av hälsotillståndet för olika grupper bör ingå som en mycket central del i LOs välfärdsrapportering. Syftet med den här rapporten är att i första hand belysa de klass- och könsmässiga skillnaderna i hälsa, men också så långt möjligt att se vilka skillnader som fi nns mellan födda i Sverige och födda i andra länder. I syftet ingår som en viktig del även att spegla vilka förändringar som har skett. Har hälsotillståndet förbättrats eller försämrats, och hur har skillnaderna mellan olika grupper förändrats?

Människor anser att semester är viktig för välfärd och välbefinnande. LO har under ganska många år studerat semestervanorna och särskilt granskat hur vanligt det är bland olika grupper av anställda att man varken har tillgång till fritidshus eller har gjort någon semesterresa under det senaste året. Resultaten för år 2003 visar att drygt var fjärde LO-medlem, 26 procent, varken har tillgång till fritidshus eller gjort någon semesterresa under föregående år.

Människor anser att semester är viktig för välfärd och välbefinnande. LO har under ganska många år studerat semestervanorna och särskilt granskat hur vanligt det är bland olika grupper av anställda att man varken har tillgång till fritidshus eller har gjort någon semesterresa under det senaste året.

Håller datorn på att ta tidningens plats? Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen, Nummer 62, september 2004 av Sven Nelander och Ingela Goding.

Denna rapport visar att det finns stora skillnader i arbetslöshetens omfattning bland unga beroende på kön, ålder och bostadsregion. Risken att bli arbetslös är olika stor för olika grupper bland de unga. Arbetslösheten är en köns-, klass- och åldersfråga. Det är de redan svaga i samhället som löper störst risk att råka illa ut på arbetsmarknaden i fråga om arbetslöshet. Mönstret är tydligt: de som är arbetslösa kommer i större utsträckning från familjer med låg socioekonomisk status och/eller utländsk bakgrund och/eller från små bostadsorter.

LO har låtit göra en opinionsundersökning i Sifos regi. De som svarade fick prioritera mellan att kvaliteten är ungefär lika bra i hela landet, även om det kan minska det kommunala självbestämmandet och att medborgarna genom kommunala beslut har möjlighet att påverka, trots att det kan ge upphov till stora skillnader. Frågan ställdes för fem olika politikområden: sjukvård, äldreomsorg, skola, förskola och kulturutbudet (till exempel bibliotek, musikskola och teater). Det visade sig att för de tre första områdena, sjukvård, äldreomsorg och skola var andelen som prioriterade att det skulle vara lika i hela landet mycket stor. Över 70 procent svarade detta medan runt 20 procent ansåg att det lokala inflytandet var viktigast, de resterande var osäkra. Sammanfattningsvis finns det endast ett begränsat stöd för att det kommunala självbestämmandet ska få något stort genomslag på välfärdsområdet. Inom framförallt välfärdens kärnområden anser medborgarna att det är högt prioriterat med nationell likhet. Rapporten skriven av Irene Wennemo och Anna Fransson.

Trots att tiderna är goda i Sverige så ligger barnafödandet kvar på en rekordlåg nivå. Under år 2000 ökade födelsetalen något, från 1,5 barn per kvinna till 1,54. Men fortfarande har födelsetalen aldrig varit så låga som nu.

Tillväxttrappa i sju steg.