Publicerad i Dagens Industri 16 september 2016
I höstens budget avsätter regeringen 10 miljarder kronor till kommunerna. Det är en angelägen satsning som ger kommunerna bättre möjligheter att möta de stora behov som finns, inte minst i spåret av Sveriges stora flyktingmottagning. Men det krävs mer.
LO:s budskap inför budgetpropositionen är tydligt. Nu krävs reformer för att säkra Sveriges position som kunskapsnation. Vi vill se kraftfulla förbättringar i skolan, satsningar på den yrkesinriktade gymnasieskolan samt bättre vägar till arbete och utbildning för vuxna.
Sverige har under flera år haft flest asylsökande per invånare i EU15. Redan före de senaste årens stora flyktinginvandring hade Sverige enligt OECD:s PIAAC-undersökning det största kunskapsgapet inom OECD mellan inrikes och utrikes födda.
När vi tittar på nyanlända som kom förra året kan vi konstatera att hela 90 procent var under 40 år. De nyanlända utgör tre ungefär jämnstora grupper. I ena änden finns en grupp som har kortare utbildning än nioårig grundskola och står mycket långt ifrån att möta kraven på svensk arbetsmarknad.
I andra änden finns en grupp som har god utbildning, eftergymnasial eller i motsvarighet till svensk gymnasieskola, och står relativt stark. Däremellan finns en grupp som har utbildning som behöver kompletteras, utbildning motsvarande nioårig grundskola eller bristfällig gymnasieskola.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen utmanas inte bara av ett stort befolkningstillskott från länder med outvecklade eller raserade utbildningssystem. Minst lika stor utmaning är de problem som finns i skolan.
Pisa-undersökningen visar att svenska elevers skolresultat vad gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskapliga ämnen över tid har försämrats mest jämfört med alla andra OECD-länder. I läsförståelse syns en särskilt tydlig trend där de lågpresterande eleverna försämrar sina resultat mest. Det är tydligt att den svenska skolan inte är jämlik och likvärdig.
Kombinationen av bland annat förändrade undervisningsmetoder, marknadstänkande och bristande statlig kontroll och styrning har haft en förödande effekt på resultaten i den svenska skolan.
Gymnasieskolan har mycket stora problem med att säkerställa att unga fullföljer sina studier. Fem år efter studiernas påbörjande är det nästan en fjärdedel som fortfarande inte har fullständiga gymnasiebetyg.
Vår uppfattning är att de sjunkande kunskapsnivåerna och de ökande kunskapsklyftorna utgör det största hotet mot den svenska arbetsmarknadsmodellen, och därmed de långsiktiga möjligheterna att upprätthålla hög sysselsättning och låg arbetslöshet.
Vi vill se kraftfulla insatser i den kommande budgeten:
Höjda ambitioner på skolområdet.
Vi vill se ökade resurser till elever och skolor med störst behov. Det behövs utökade satsningar på fler stödfunktioner i skolan, fler lärare och förstärkt kvalitet i lärarutbildningen. Framför allt krävs långsiktiga och breda politiska överenskommelser som sätter stopp för marknadsflum, betygsinflation och fallerande undervisning.
Fokus måste sättas på goda kunskapsresultat. För alla barn. Kommunerna behöver också förstärkta statsbidrag bland annat för att klara skolan. Regeringens extra 10 miljarder kronor är bra. Men vår bedömning är att tillskottet inte kommer räcka för att möta de ökade behov som framöver kommer, inte minst för de kommuner som tagit störst ansvar för flyktingmottagandet.
Lyft den yrkesinriktade gymnasieskolan.
Sverige står inför arbetskraftsbrist inom flera LO-yrken. Enligt SCB prognos kommer det 2025 till exempel att saknas omkring 70.000 gymnasieutbildade inom vård- och omsorg. Trots goda jobbmöjligheter väljer allt för få elever yrkesprogrammen. 2016 är utsett till Yrkesutbildningens år. Låt det bli en uthållig och långsiktig satsning på yrkesutbildningen. Det handlar om mer resurser, satsningar på lärarna och inte minst krävs ökad samverkan med arbetslivet. Allt för att stärka kvalitet och attraktivitet.
Enklare vägar in i arbete och utbildning för vuxna.
Det behövs offentliga insatser som ger goda möjligheter för vuxna, särskilt nyanlända, att kombinera egna studier med arbete i syfte att stärka sin position på arbetsmarknaden. Frågan handlar dels om att fortsatt utöka antalet utbildningsplatser, inte minst inom den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen, och dels om att ytterligare förstärka modellen för studiefinansiering i syfte att underlätta för individer att ta steget in i utbildning. LO välkomnar regeringens nya satsning på ett studiestartsstöd. Det bör dock byggas ut med fler steg. Vi vill se en ny generös studiefinansiering riktad till vuxna, inrikes och utrikes födda, som kombinerar arbete med egna studier inom den yrkesinriktade gymnasieutbildningen.
Nu krävs insatser mot växande kunskapsklyftor. Arbetsmarknadens parter har sin roll att spela. Men Sverige måste ha en utbildning i världsklass.
Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande
Ola Pettersson, LOs chefsekonom
Linda Grape, LO-utredare
Torbjörn Hållö, LO-ekonom