LO fakta - alla fakta

Regeringen gav i november 2008 en särskild utredare i uppdrag att se över behovet och möjligheterna att införa mer marknadsorienterade styrmedel inom arbetsmiljöområdet. I delbetänkandet (SOU 2009:40) föreslår en modell som till stora delar bygger på det danska systemet med screening av alla arbetsställen och tilldelning av så kallade. smileys. Resultatet i form av en grön, gul eller röd smileys publiceras på myndighetens hemsida.

Den här rapporten handlar om individer som står långt från arbetsmarknaden. I huvudsak har Åsa Sohlman operationaliserat detta till individer som varit öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd i mer än två år men även andra definitioner förekommer i rapporten.

Allas lika rätt till ett arbete med en god arbetsmiljö är ett grundläggande mål för fackföreningsrörelsen. Arbetet är grunden för försörjning och självbestämmande men ska också ge möjligheter till gemenskap och egen utveckling. För att skapa trygga och säkra arbetsplatser där både de anställda och verksamheten kan utvecklas krävs stark lagstiftning, tillräckliga resurser för tillsyn och en aktiv samverkan mellan arbetsmarknadens parter.

Fram till början av 1980-talet skedde en utjämning i inkomstfördelningen. Därefter har inkomstskillnaderna ökat. En allt större del av inkomsterna hamnar hos en allt mindre del av befolkningen. En opinionsundersökning som Synovate genomfört på uppdrag av Kalla Sverige visar att många väljare tycker att klyftorna i samhället är för stora. 1 000 personer har svarat på frågor. Nästan sju av tio anser att klyftorna i Sverige är ganska eller mycket stora.

En genomgång av den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitiska åtgärder sedan 2006.

LO har beretts tillfälle att yttra sig över SOU 2009:81, Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik. SEKO har inlämnat remiss och LO ställer sig bakom denna med följande tillägg, som har utarbetats i samarbete med Kommunalarbetareförbundet.

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen.

År 2008 fick 90.400 individer, eller 1,2 procent av alla vuxna skattereduktion för hushållsarbete. Den totala reduktionen uppgick till 435 miljoner kronor. Det är tydligt att de med högre in­komster utnyttjar reduktionen i större utsträckning.

Oförändrad efterfrågan på arbetskraft tillsammans med en förhållandevis stor ökning av arbetskraften innebär en arbetslöshet på 9 procent kommande år, spår LO-ekonomerna i sin konjunkturprognos.

Laurent Vogel, chef för ETUIs avdelning för arbetsmiljöfrågor, har skrivit en analysrapport som avslöjar regelförenklingens dolda agenda. Slutsatsen i rapporten är att den så kallade Stoiber-gruppens förslag utgör ett reellt hot mot de värn som byggts upp på arbetsmarknaden i syfte att trygga goda anställningsvillkor. Arbetstagarnas förmåner och rättigheter ska pressas av marknadskrafterna, vilket är oacceptabelt från facklig synpunkt.

Mellan första kvartalet 2008 och första kvartalet 2009 minskade antalet tidsbegränsat anställda med 65.900 till 537.900 personer (14 procent av samtliga anställda). Det är den största minskning som uppmätts ett enskilt år och bakom minskningen ligger den så kallade finanskrisen som slog till i september 2008.

LO har getts möjlighet att ge synpunkter på rapporten ”Utvärdering av överskottsmålet” (Ds 2010:4). I rapporten redovisas det arbete som bedrivits med att förtydliga motiven, utformningen och uppföljningen av överskottsmålet. LO ser betydande problem, inte minst när det gäller legitimiteten för själva överskottsmålet, med den ansats som används för att bestämma nivån på målet den närmaste 10-årsperioden sett till motiven offentlig finansiell hållbarhet, rättvisa mellan generationerna och effektivitet.

Den 7 december 2009 trädde Europaparlamentets och rådets förordning om kreditvärderingsinstitut i kraft. En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat, vilket innebär att de viktiga bestämmelserna i förordningen inte får någon motsvarighet i svensk lag. Förordningen förutsätter dock att vissa nationella regler införs, exempelvis att en behörig myndighet utses.

LO tillstyrker SEKOs svar till yttrande.

Omfattande förtida pensionering, hög arbetslöshet och ökande längd på sjukskrivningar manade under 00-talet fram snabba förändringar i sjukförsäkringarna. Regeringen införde 2008 den så kallade rehabiliteringskedjan med fasta tidsgränser. Beslutet hade föregåtts av en debatt där det ofta talades om fusk och överutnyttjande av sjukförsäkringen.

Vid beräkning av egenavgifter för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag ska göras avdrag med 5 procent av avgiftsunderlaget för inkomst av aktiv näringsverksamhet, dock högst 10.000 kronor per år. Den avgiftsskyldiga ska vid årets ingång ha fyllt 26 men inte 65 år. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.

LO har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad promemoria. Den bygger vidare på betänkandet från Försäkringsföretagsutredningen, SOU 2006:55. Även om frågan om ombildning av livförsäkringsaktiebolag som inte delar ut vinst till antingen vinstutdelande försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkringsbolag inte ingår i den nu remitterade promemorian, hänvisar LO till sitt principiella ställningstagande i frågan. LO anser att nuvarande system där det är möjligt att bedriva försäkringsverksamhet i aktiebolagsform utan enskilt vinstintresse från ägarna är ett ändamålsenligt sätt att administrera de försäkringar som är resultat av kollektivavtalsförhandlingar.

LO konstaterar att det är mycket stora skillnader i de vinster som kan göras med de föreslagna åtgärderna. De felaktigt utbetalda studiestöden uppgår till drygt 6 miljoner när det gäller gymnasiestuderandes studiehjälp. Den beräknade summa som avser studerande som har erhållit felaktigt utbetalda studiemedel uppgår nästan till 100 miljoner.

LO har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian S2009/10066/SF, där förslag läggs om förändrade regler när det gäller socialförsäkringarna för egenföretagare.

I promemorian föreslås en ny lag om valfrihetssystem hos Arbets-förmedlingen. Lagen innebär att Arbetsförmedlingen får besluta att tillhandahålla valfrihetssystem för tjänster som upphandlas inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.