LO fakta - alla fakta

LO har länge drivit kravet på att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (stupstocken) och är därför positiv till det aktuella huvudförslaget i Ds 2015:17. LO har dessutom krävt att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ska avskaffas så snart som möjligt och konstaterar att den tidsplan som presenteras i promemorian är såväl rimlig som realistisk.

Sverige har sedan 1990-talet lidit av hög arbetslöshet och har i dag vad som måste beskrivas som massarbetslöshet. Det är uppenbart att den förda ekonomiska politiken inte längre klarar att uppnå full sysselsättning. Det går inte heller att återgå till den politik som dominerade innan 1990-talet.

LOs uppfattning är att de möjligheter och de skyldigheter som framgår av tillämpningsdirektivet ska tillvaratas för att stärka den svenska modellen. Sverige har valt att implementera direktivet genom att arbetstagarsidan ska kräva kollektivavtal av de företag som bedriver verksamhet i Sverige. En sådan implementeringsmetod förutsätter att arbetstagarsidan ges de verktyg som krävs för att direktivet ska anses ha implementerats på ett korrekt sätt. Detta förutsätter att den svenska modellen lämnas orörd i så stor utsträckning som möjligt och att stöd ges i lagstiftningen för att upprätthålla en modell som ytterst bygger på arbetstagarsidans rätt att vidta stridsåtgärder.

LOs uppfattning är att de möjligheter och de skyldigheter som framgår av tillämpningsdirektivet ska tillvaratas för att stärka den svenska modellen. Sverige har valt att implementera direktivet genom att arbetstagarsidan ska kräva kollektivavtal av de företag som bedriver verksamhet i Sverige. En sådan implementeringsmetod förutsätter att arbetstagarsidan ges de verktyg som krävs för att direktivet ska anses ha implementerats på ett korrekt sätt. Detta förutsätter att den svenska modellen lämnas orörd i så stor utsträckning som möjligt och att stöd ges i lagstiftningen för att upprätthålla en modell som ytterst bygger på arbetstagarsidans rätt att vidta stridsåtgärder.

LO anser att det finns ett generellt behov av skärpa kraven på privata ägare inom skola, vård och omsorg, och att de förslag som utredningen presenterar kan bidra till en bättre kontroll över att de ägare och aktörer som är verksamma inom välfärdstjänsterna är seriösa. Samtidigt innebär utredningens förslag en ökning av den administrativa bördan för stat, kommuner och landsting, vilket också innebär ytterligare ökade kostnader för att upprätthålla ett konkurrenssystem som är svårt att utvärdera.

Förslaget berör tjänstepensionsförsäkringar men också andra kollektivavtalade livförsäkringar. Finansinspektionen har föreslagit en väsentlig ändring genom att kollektivavtalsparternas möjlighet att avtala med försäkringsföretaget inskränks till att avse hur och av vem informationen ska lämnas.

Jämviktsarbetslöshet, eller NAIRU, anses av många politiker och ekonomer som den absoluta gränsen för hur låg arbetslösheten kan bli utan att inflationen ökar. Men stämmer det verkligen? Eller är NAIRU bara en teoretisk föreställning som hindrar politiker från att bedriva en politik för full sysselsättning? I rapporten Lönebildning bortom NAIRU försöker ett antal svenska och internationella forskare besvara frågan. Slutsatsen är att det empiriska stödet för NAIRU är svagt.

What can be done to take the capitalist system out of its current predicament? What can unions do to reverse the trend to inequality and direct capitalism into a more socially desirable direction? This report shows a way forward. It makes the case that the best path forward for capitalism is to increase workers’ stake in the capital of their firm and in capital ownership more broadly and that the best strategy for unions is to take a lead role in promoting this development. 

Maktstrukturerna klass, kön och etnicitet samspelar och gör att skillnaderna på arbetsmarknaden och i arbetslivet är stora. En viktig förklaring till att utrikes födda med upp till tio år i Sverige har en särskilt svag ställning på svensk arbetsmarknad är höga krav för att få arbete när arbetslösheten är hög och att de stödjande etableringsinsatserna fungerar dåligt. Det skriver LO-utredaren Ulrika Vedin i rapporten I skuggan av hög arbetslöshet – om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering.

Europa visar tecken på en ekonomisk återhämtning. Den något starkare utvecklingen i Europa bidrar till att svensk BNP ökar med 3 procent i år och med 3, 5 procent 2016. Samtidigt sjunker inte arbetslösheten nämnvärt utan bedöms bli 7,6 procent 2016. För att nå en lägre arbetslöshet krävs en mer expansiv finanspolitik. Detta visar LOs rapport Ekonomiska utsikter våren 2015.

Huvudorsaken till den svaga världsekonomin och till att återhämtningen efter krisen 2008 inte tagit fart är den historiskt låga löneandelen, dvs att kapitalägarna tar en allt större del av överskotten i ekonomin. Medicinen mot detta är en mer offensiv lönepolitisk strategi i en internationell kontext. Det skriver Erik Bengtsson, ekonomhistoriker vid Göteborgs universitet, i den nya rapporten Samhällsekonomi i koma - kan höjda löner återuppliva den?

LO anser att, givet dagens konstruktion av pensionssystemet, så är en funktion som balanseringen nödvändig. Balanseringen har till uppgift att säkra systemets finansiella stabilitet och långsiktiga förmåga att betala ut pensioner enligt de åtaganden som gäller. LO anser dock att det är mycket angeläget att Pensionsgruppen diskuterar frågan om inkomstpensionens finansiering, dvs om 16 procent är tillräckligt för att garantera långsiktigt hållbara pensionsnivåer.

LOs principiella uppfattning är att SGI-skyddet inte får användas som bestraffningsinstrument rörande aktiviteter som sker inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Ett förlorat SGI-skydd ger allt för långtgående och oproportionerliga konsekvenser för de situationer då en person deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program men har avstängts från rätt till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.

LO delar utredningens uppfattning att det, vid sidan av Solvens II-regel-verket, behövs en särskild lagreglering för de organisationer som enbart tillhandahåller tjänstepensionsverksamhet. LO anser, liksom utredningen, att en sådan särskild sektorreglering är nödvändig för att göra det möjligt för arbetsmarknadens parter att skapa anpassade lösningar kring ägandet av avsatta tjänstepensionsmedel, medelsförvaltning och frågor relaterade till avkastning och risk.

LO anser att det finns ett behov av en arbetsrättslig lagstiftning som skyddar arbetstagare som slår larm. LO anser dock att utredningens lagförslag inte uppnår önskvärd skyddsnivå och att utformningen av förslaget, som innebär att en mängd svårtolkade juridiska begrepp ska bedömas, leder till att förslaget torde vara svårt att tillämpa för arbetstagare och arbetsgivare.

Utredningens lagförslag är tydligt och pedagogiskt utformat, något som är nog så viktigt för att bestämmelserna ska kunna få fullt genomslag på arbetsplatserna. En metodinriktad lagstiftningsmetod, istället för en mer målinriktad som den gällande, kan förhoppningsvis innebära att det blir lättare att förstå vad som krävs för att lagens krav ska uppfyllas.

Den grova organiserade brottsligheten ställer till med stor oreda i det svenska samhället. Att komma tillrätta med denna typ av brottslig verksamhet är i första hand en sak för samhällets rättsvårdande funktioner. Men det är också en facklig angelägenhet.

Organiserad brottslighet är en utmaning för samhället. På flera sätt. Den delen av den organiserade brottsligheten som bygger på våld och hot om våld, så kallat våldskapital, skapar otrygghet för medborgare. Utmaningen ligger också i att denna typ av brottslighet skadar medborgarnas tilltro till rätts- och samhällssystemet. Förekomsten av organiserad ekonomisk brottslighet kan verka avskräckande för investeringar och seriöst företagande. Det skadar samhällsekonomin.

LO ställer sig bakom promemorians förslag om ändringar i valfrihetssystemet för etableringslotsar. Ett dåligt fungerande valfrihetssystem försvårar arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och kan även inverka menligt på nyanländas möjlighet till snabb etablering arbetsmarknaden.

I betänkandet föreslås att Försvarsmakten och andra offentliga instanser ska arbeta mer med information i olika former och fora för att öka intresset för Försvarsmakten bland allmänheten och på så sätt stärka och stödja rekryteringen. LO delar betänkandets bedömning.