LO fakta - alla fakta

Rapporten "Enkla jobb" - medicin eller diagnos? visar att länder där befolkningen har dåliga grundläggande kunskaper och färdigheter tenderar att präglas av lägre sysselsättning och fler så kallade ”enkla jobb”. Låga kunskaper ger lägre sysselsättning och fler ”enkla” jobb.

Denna minirapport utgör en ingång till LOs seminarium, Framtidens yrkesvux – för vem och hur, i Almedalen 2016. Temat är ett led i det mångåriga fokus LO haft på utvecklingen av svensk yrkesutbildning. Det ansluter till regeringens, LOs och Svenskt Näringslivs initiativ om 2016 som Yrkesutbildningens år, och den långsiktiga satsning på yrkesutbildning som regeringen har aviserat i sitt kunskapslyft. Innehållet är till vissa delar LOs officiella ställningstaganden formulerat i remissvar och rapporter vilka redovisas i slutet av dokumentet. I den löpande texten finns slutsatser och kommentarer som ska ses som inlägg i debatten om nödvändigheten av fler och bättre möjligheter till yrkesutbildning för vuxna.

LO delar utredningens uppfattning att det i Sverige saknas ett kontinuerligt och levande offentligt samtal om politiken på EU-nivå. Detta leder till att politiken i de politiska processerna osynliggörs, vilket i sin tur begränsar medborgarnas möjlighet att ta ställning och utkräva ansvar. Det går som utredningen konstaterar inte att kommendera fram ett livaktigt politiskt samtal. En del av de förslag som presenteras skulle dock kunna skapa bättre förutsättningar för ett sådant samtal.

LO delar bedömningen att lönestöden utvecklingsanställning, lönebidrag och trygghetsanställning bör ges nya benämningar: lönebidrag för utveckling, lönebidrag för anställning respektive lönebidrag för trygghet (4.1). LO anser dock att en annan benämning än lönebidrag för anställning bör övervägas, dels för att tydliggöra stödets syfte och dels för att den föreslagna benämningen riskerar att skapa förvirring om huruvida de andra två formerna av lönebidrag utgår vid ett anställningsförhållande.

LO delar utredningens bedömning att det i huvudsak handlar om att uppnå skatteneutralitet, med avsikt att inte snedvrida ekonomiska aktörers val och att göra beskattningen rättvis. Skatteneutraliteten i detta sammanhang innebär att skattekostnaderna mellan tryggandeformerna ska vara lika – inte att alla kostnader ska vara lika eller att göra tryggandeformerna identiska i alla hänseenden.

Klasskillnaderna ökar, även på semestern. Nästan var tredje arbetare, 32 procent, hade varken råd att åka på semester eller tillgång till fritidshus eller husvagn det senaste året. Motsvarande inom tjänstemannayrken var endast 15 procent. Det visar rapporten Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän.

LO anser att vad som anses vara tillfälligt bedriven verksamhet måste definieras. LO anser att det måste klargöras varför misstanketiden bestämts till tre månader. LO uppmärksammar utredningen på missbruk av möjligheten att bedriva verksamhet i Sverige genom filial. LO begär därför att det utreds hur ett sådant missbruk ska hanteras.

LO anser att det är bra att regeringen strävar efter att ta ett fastare grepp om ohälsofrågan. Det finns sannerligen mycket att göra för att vi ska få en rimligare och fungerande sjukförsäkring och ett arbetsliv som bättre bejakar den arbetsvilja och arbetsförmåga befolkningen faktiskt besitter. Precis som arbetsgruppen lyfter fram är det dominerande problemet inom sjukförsäkringen idag ökningen av sjukskrivningar på grund stressrelaterad och psykisk ohälsa, i synnerhet på den kvinnodominerande arbetsmarknaden och bland dem som har så kallade människonära kontaktyrken.

LOs uppfattning är att Arbetsmiljöverket även i framtiden behöver egna underlag för att kunna revidera gamla och ta fram nya gränsvärden samt för att kunna bedöma andra organs underlag för gränsvärden. Bland annat finns ett 30-tal ämnen med gränsvärden satta 1974 och 1978 som kan behöva revideras.

LO tillstyrker förslaget om att hel sjukersättning ska kunna beviljas redan från 19 års ålder. LO är positiv till att Försäkringskassan i större utsträckning ska kunna behovsanpassa uppföljningen hos försäkrade som beviljats sjukersättning.

LO anser att det finns en övertro på att sänkta löner skulle öka sysselsättningen. Resultaten från studier om lägstalöners effekt på sysselsättningen tyder på att förändringar i lönenivån har begränsad effekt på företagens vilja att anställa. De verkar anse att rätt kvalifikationer är betydligt viktigare än lönekostnaden.

Ett RUT-avdrag för reparation av vitvaror skulle få negativa fördelningseffekter genom att det nästan bara kan utnyttjas av ägare till småhus och bostadsrätter. Hyresgäster har små möjligheter att få del av förslaget. I den grad RUT-avdraget inte tillfaller ägaren av småhus och bostadsrätter kommer det att tillfalla de som utför reparationerna. De positiva effekter som förslaget skulle kunna få på miljön kan anses som mycket begränsade.

LO delar uppfattningen att Sverige behöver skärpa och förtydliga sin klimatpolitik i syfte att bidra till FNs mål om att temperaturökningen måste stanna väl under 2 grader med strävan att begränsa den till 1,5 grader Celsius jämfört med 1900-talets början.

Denna rapport fokuserar på hur försäkringsskyddet på arbetsmarknaden är och bör vara organiserat. Den hanterar inte frågan om hur välfärdslösningarna för omsorg om exempelvis barn och äldre är uppbyggda, även om detta förstås i sin tur i hög grad påverkar exempelvis kvinnors möjligheter att yrkesarbeta och i förlängningen därför hur försäkringsskyddet är organiserat.

Sverige är på många sätt ett jämlikt land, men de ekonomiska klyftorna har blivit större. Under de senaste decennierna har såväl inkomstskillnaderna som förmögenhetsskillnaderna ökat. Det visar en kunskapsöversikt skriven av LO-ekonomen Anna Almqvist.

Den svenska statsskuldens andel av bruttonationalprodukten har mer än halverats på mindre än två decennier under hurrarop från politiker och ekonomer. Men är det verkligen rätt att jubla så mycket över att det offentlig-finansiella kapitalet utvecklats väl?

LO välkomnar förslaget att stora multinationella företags beskattning ska offentliggöras.

LO har traditionellt alltid varit positiva till strukturomvandling och digitaliseringen utgör inget undantag. Detta under förutsättning att den så framgångsrika svenska modellen fungerar med försäkran om att det finns goda möjligheter till omställning som innefattar utbildning/fortbildning och en generös arbetslöshetsförsäkring samt att det finns en väl utbyggd välfärd. Detta för att digitaliseringens fördelar ska komma hela samhället till godo.

Jämviktsarbetslösheten är ett viktigt men omdiskuterat begrepp som används som tankeram för att förstå arbetsmarknaden och förklara hur politiska reformer kan tänkas påverka arbetslösheten. Jämviktsarbetslösheten används för att analysera behovet av penningpolitik och utrymmet för finanspolitik. Det innebär att en felaktig uppskattning av nivån på jämviktsarbetslösheten kan leda till brister i den förda finanspolitiken och i Riksbankens räntesättning.